Tro och tänkande


Eftertanke är inte farligt

Problemet med mycket av kyrklig (ungdoms)verksamhet

Kenda Creasy Dean uttrycker det exceptionellt bra i följande citat från Almost Christian: What the Faith of Our Teenagers is Telliing the American Church (2010):

The problem does not seem to be that churches are teaching young people badly, but that we are doing an exceedingly good job of teaching youth what we really believe; namely, that Christianity is not a big deal, that God requires little, and the church is a helpful social institution filled with nice people focused primarily on ”folks like us” – which, of course, begs the question of whether we are really the church at all.

What if the blasé religiosity of most American teenagers is not the result of poor communication but the result of excellent communication of a watered-down gospel so devoid of God’s self-giving love in Jesus Christ, so immune to the sending love of the Holy Spirit that it might …

Läs mer

Att tänka och tala sant om Gud

Är det viktigt att tänka och tala sant om Gud? Jag tror att de flesta gudstroende människor jag känner skulle besvara den frågan jakande. I alla fall efter att ha funderat ett tag.

Vid första anblick skulle kanske en del invända med att det viktigaste är ”hjärtats tro på Jesus” eller att man har ”tagit emot Jesus” (vilket är kyrkspråk som kort sagt beskriver ett personligt förhållningssätt till den andra personen i treenigheten som bejakar det egna behovet av frälsning).

Jag är dock övertygad om att dessa ”invändare” håller med om att ordet ‘Jesus’ har en mycket specifik betydelse i dessa meningar och att till exempel ”hjärtats tro på Jesus” inte kan sägas vara det viktigaste om ordet ‘Jesus’ definieras som ”Texas chili” (trots att det är en fantastisk maträtt!).

Jag är också övertygad om att samma personer håller med om att det är av avgörande betydelse huruvida det är …

Läs mer

Man kan inte både äta kakan och ha den kvar (och abortfrågan är inget undantag)

Jag läste idag en artikel i Dagen med rubriken ”Samfunden splittrade i abortsynen”. I den finns två saker jag vill kommentera.

Kjell Larsson, Alliansmissionen, säger följande:

Det är ju ganska välbekant att vi värnar livet så långt det bara går, men det är svårt att adressera specifikt etiska frågor från talarstolen. Det är bättre att göra det i enskilda samtal och i bibelstudier [...]

Svårt att adressera specifikt etiska frågor från talarstolen? Varför skulle det vara det? Jag är fullt medveten om att Kjell Larsson (som jag ärligt talat inte har en aning om vem det är) endast ges ett minimalt utrymme i artikeln och att han också kan ha blivit felciterat. Citatet ovan är dock – oavsett om det är representativt för honom eller inte – tämligen märkligt.

En central idé (om än tyvärr inte alltid tydligt uttalad) i kristen tro är att det finns en …

Läs mer

Tankefel i kyrkan #4: Post hoc ergo propter hoc

Post hoc ergo propter hoc. På svenska ungefär: Efter detta, därför på grund av detta.

Det här är ett vanligt tankefel som består i att man drar slutsatsen att en händelse (A) orsakar en annan (B) endast för att A inträffade före B.

Exempel: ”Jag bad till Gud att det skulle snöa på julafton och det snöade på julafton. Att det snöade på julafton var alltså ett resultat av att jag bad.”

För att dra den slutsatsen krävs mer än bara det faktum att det ena inträffade efter det andra. Att A inträffar före (eller simultant med) B kan sägas vara ett nödvändigt villkor för att A ska ha orsakat B. Det är dock inte ett tillräckligt villkor; det krävs något mer för att slutsatsen ska vara berättigad.

Läs mer

Nej, det räcker inte med bibelstudier!

Har avverkat två seminariepass på Tejp Norr 2012 med rubriken ”Kristen tro, vetande och vetenskap”. Rubriken känns igen från mitt tidigare seminarium på Livskraft Polar. Innehållet också – i alla fall delvis.

Seminariebeskrivningen löd som följer:

Vetenskap och gudstro framställs ofta som två parter i konflikt med varandra, där den förstnämnda är det enda möjliga alternativet för en tänkande människa. Men hur är det egentligen? Vad innebär det att veta? Vad är vetenskap? Och hur förhåller sig gudstro till dessa saker? Här reder vi ut begreppen. Ligger konflikten verkligen mellan vetenskap och gudstro?

I vilket fall som helst var det riktigt kul att, åter igen, prata om kristen tro i relation till kunskaps- och vetenskapsteori (inklusive två argument för Guds existens, ett argument för Jesu uppståndelse samt en kort genomgång av det evolutionära argumentet mot naturalism).

Något jag upptäcker varje gång jag gör något liknande är hur komprimerat det blir. …

Läs mer

C-uppsats: Alvin Plantingas evolutionära argumentet mot naturalism

Jag har för första gången på mer än ett år läst igenom min C-uppsats. Det kändes väldigt annorlunda att läsa den nu jämfört med hur det kändes mitt i skrivandet och korrekturläsandet. Gårdagens genomläsning var kort sagt en mycket mer positiv upplevelse.

Jag är fortfarande nöjd med uppsatsen och har därför bestämt mig för att publicera den här och nu. Så här har ni den:

Alvin Plantingas evolutionära argumentet mot naturalism (PDF)

(Om någon är nyfiken på det formella betyget så blev det ett VG.)

Läs mer

Sturmark, Gud och moralen

Jag tittade på samtalet mellan Marcus Birro och Christer Sturmark tidigare idag. Det handlade kanske inte så mycket om det ämne som var annonserat (Gud och moralen) men det var helt klart både intressant och underhållande. Tänkte bara kort kommentera en sak som Sturmark sa, som faktiskt hade med ämnet att göra:

Men jag tror inte att moralen kommer ifrån Gud. Och egentligen så skulle jag vilja säga att kristna har samma… problem att förhålla sig till, eftersom… jag tror inte ens du [...] som är gudstroende skulle säga att Gud avgör vad som är moraliskt gott. Jag tror inte du skulle säga att Gud skulle kunna bestämma att det är moraliskt rätt att döda oskyldiga barn. Det skulle du säga att det kan han inte göra, Gud. Eller hur? [...] Och då är det ju så att då är det ju fel att mörda oskyldiga barn oavsett om …

Läs mer

Trosföreställningar har konsekvenser

Jag läste för ett par dagar sedan en insändare i Dagen med rubriken ”Den farligaste typen av ateism” som jag inte har haft tid att kommentera förrän nu.

Författaren nämner teoretisk och praktisk ateism. Den så kallade nyateismen placeras i facket teoretisk ateism och författaren anser att de (kristna) som målar upp denna som ett ”nytt och allvarlig hot [...] gör det lite väl enkelt för sig”. De ser inte att problemet – eller hotet – snarare finns i den praktiska ateismen som bland annat kommer till uttryck i att ”[...] till och med kyrkan, är full av människor som med sin mun säger att de tror, men lever sina liv som om Gud aldrig funnits”.

Jag menar emellertid att författaren till insändaren (också) gör det lite väl enkelt för sig.

Människors uppfattningar tycks påverka deras handlande i olika hög grad. De som språkligt ger uttryck för en uppfattning eller …

Läs mer

Tankefel i kyrkan #3: Ekvivokation (eller att pressa in egna definitioner i bibeltexterna)

Ekvivokation är ett logiskt felslut som består i att man i ett argument använder ett visst ord med olika betydelser i olika premisser. Ett exempel är:

  1. Havregrynsgröt är bättre än ingenting.
  2. Ingenting är bättre än oxfilé.
  3. Alltså är havregrynsgröt bättre än oxfilé.

I premiss 1 har ordet ‘ingenting’ betydelsen ”inte någon mat alls”, men i premiss 2 har ‘ingenting’ betydelsen ”inte någon annan maträtt”.

I kyrkan förekommer en variant av detta felslut i samband med bibeltolkning. Det går vanligen till så att någon läser och refererar till en bibeltext som antas styrka att något är på ett visst sätt, men Bibelns egna definitioner av vissa ord i texten ersätts med egna definitioner, och slutsatsen antas vara att Bibeln bekräftar innehållet i ens egna definitioner av orden (även om man såklart inte påtalar att det är ens egna definitioner).

För att tydliggöra detta är ett exempel på sin plats:

  1. I …
Läs mer

Torbjörn Carlssons tunna resonemang skramlar på rätt bra

Torbjörn Carlsson, krönikör i Piteå-Tidningen, berör med viss frekvens kristen tro, och då vanligen på ett raljerande sätt. I Carlssons senaste krönika, rubricerad ”Kanske är Gud ett virus”, skrivs ett par saker jag vill kommentera:

Därmed över till Jesus. Det finns inga samtida dokument som styrker att han överhuvudtaget funnits. De nedtecknade utsagor som existerar skrevs 50-100 år efter hans död.

Här behöver man inte säga mycket mer än: Och?

Det är korrekt att det inte finns några samtida dokument, men vilken slutsats bör vi dra av detta? Att Jesus egentligen aldrig har existerat? Det är en, bland historiker, väldigt kontroversiell slutsats, och bevisbördan vilar på Carlsson ifall han vill hävda detta.

I kristendomen jämställs han med Gud. En ren hädelse om man läser första budordet i gamla testamentet.

”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”.

Carlsson har uppenbarligen inte förstått treenighetsläran. Jesus är, enligt kristendomen, …

Läs mer