Tro och tänkande


Eftertanke är inte farligt

Trosföreställningar har konsekvenser

Jag läste för ett par dagar sedan en insändare i Dagen med rubriken ”Den farligaste typen av ateism” som jag inte har haft tid att kommentera förrän nu.

Författaren nämner teoretisk och praktisk ateism. Den så kallade nyateismen placeras i facket teoretisk ateism och författaren anser att de (kristna) som målar upp denna som ett ”nytt och allvarlig hot [...] gör det lite väl enkelt för sig”. De ser inte att problemet – eller hotet – snarare finns i den praktiska ateismen som bland annat kommer till uttryck i att ”[...] till och med kyrkan, är full av människor som med sin mun säger att de tror, men lever sina liv som om Gud aldrig funnits”.

Jag menar emellertid att författaren till insändaren (också) gör det lite väl enkelt för sig.

Människors uppfattningar tycks påverka deras handlande i olika hög grad. De som språkligt ger uttryck för en uppfattning eller trosföreställning handlar inte alltid ...

Läs mer

Tankefel i kyrkan #3: Ekvivokation (eller att pressa in egna definitioner i bibeltexterna)

Ekvivokation är ett logiskt felslut som består i att man i ett argument använder ett visst ord med olika betydelser i olika premisser. Ett exempel är:

  1. Havregrynsgröt är bättre än ingenting.
  2. Ingenting är bättre än oxfilé.
  3. Alltså är havregrynsgröt bättre än oxfilé.

I premiss 1 har ordet ‘ingenting’ betydelsen ”inte någon mat alls”, men i premiss 2 har ‘ingenting’ betydelsen ”inte någon annan maträtt”.

I kyrkan förekommer en variant av detta felslut i samband med bibeltolkning. Det går vanligen till så att någon läser och refererar till en bibeltext som antas styrka att något är på ett visst sätt, men Bibelns egna definitioner av vissa ord i texten ersätts med egna definitioner, och slutsatsen antas vara att Bibeln bekräftar innehållet i ens egna definitioner av orden (även om man såklart inte påtalar att det är ens egna definitioner).

För att tydliggöra detta är ett exempel på sin plats:

  1. I Johannesevangeliet ...
Läs mer

Torbjörn Carlssons tunna resonemang skramlar på rätt bra

Torbjörn Carlsson, krönikör i Piteå-Tidningen, berör med viss frekvens kristen tro, och då vanligen på ett raljerande sätt. I Carlssons senaste krönika, rubricerad ”Kanske är Gud ett virus”, skrivs ett par saker jag vill kommentera:

Därmed över till Jesus. Det finns inga samtida dokument som styrker att han överhuvudtaget funnits. De nedtecknade utsagor som existerar skrevs 50-100 år efter hans död.

Här behöver man inte säga mycket mer än: Och?

Det är korrekt att det inte finns några samtida dokument, men vilken slutsats bör vi dra av detta? Att Jesus egentligen aldrig har existerat? Det är en, bland historiker, väldigt kontroversiell slutsats, och bevisbördan vilar på Carlsson ifall han vill hävda detta.

I kristendomen jämställs han med Gud. En ren hädelse om man läser första budordet i gamla testamentet.

”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”.

Carlsson har uppenbarligen inte förstått treenighetsläran. Jesus är, enligt kristendomen, inte ytterligare en ...

Läs mer

Stefan Gustavsson om Gud i Gamla Testamentet

I föregående inlägg och den efterföljande diskussionen berörs ämnet Gud i Gamla Testamentet. Jag kan känna att mina egna argumentationslinjer lämnar en hel del frågor obesvarade. Jag argumenterar exempelvis för att det är omöjligt att Gud begår ett moraliskt orätt, då det förutsätter att Gud är underställd en morallag, vilket per definition är omöjligt (eftersom Gud är det högsta tänkbara och därmed inte kan vara underställd något).

Vad detta, att Gud är det högsta tänkbara, säger om Guds karaktär kan diskuteras. Klart är dock att det i den kristna trons mer omfattande beskrivningar av Guds karaktär och handlande finns ett verkligt, potentiellt problem:

Gud beskrivs i kristen tro som kärleksfull, barmhärtig, rättfärdig, rättvis etc, men är detta verkligen förenligt med Guds handlande i Gamla Testamentet?

Det ska dock sägas att detta, om och i den mån det är ett problem, är ett internt problem i kristen tro. Dvs. det potentiella ...

Läs mer

Craig - en medioker filosof och folkmordsförsvarare?

Jag råkade se att Patrik Lindenfors på Humanistbloggen har kommenterat William Lane Craigs besök i Stockholm i ett inlägg med rubriken ”Folkmordsförsvarare pratar i Stockholm ikväll”

Jag är smått tveksam till att överhuvudtaget ägna ohederliga grepp som dessa någon tid och energi, men samtidigt lockar det att belysa detta. Så här följer ett kortare citat samt kommentarer till detta:

Den mediokre filosofen och folkmordsförsvararen William Lane Craig pratar i Stockholm ikväll, inbjuden av organisationen Apologia som verkar för den kristna trons försvar. Craig är ökänd för sitt försvar av folkmorden som finns skildrade i Bibeln.

1. ‘Folkmord’ är med rätta ett väldigt (negativt) värdeladdat ord. Vi ryggar – återigen med rätta – tillbaka inför ordets denotationer. Att tillskriva någon epitetet ”folkmordsförsvarare” är således ett effektivt sätt att misstänkliggöra och svartmåla denne någon.

Att göra detta är hederligt endast om det är sant att personen i fråga försvarar det man i allmänhet menar ...

Läs mer

Tankefel i kyrkan #2: Falsk dikotomi

En falsk dikotomi (eller ett falskt dilemma) består i att man framställer alternativ A och B som de enda tillgängliga alternativen, trots att det i själva verket finns fler.

Exempel:

”Är Bibeln ofelbar in i minsta detalj eller är den bara en samling sagor?”
Det här förutsätter att det inte finns något annat alternativ än att Bibeln är ofelbar in i minsta detalj och att den bara är en samling sagor, men det finns såklart fler alternativ än så.

”Kan man greppa Gud med intellektet fullt ut eller är intellektet betydelselöst för tron?”
Det behöver antagligen inte sägas, men det finns en multitud av andra alternativ på skalan mellan fulltillräcklighet och irrelevans.

”Om man tror på Bibeln så tror man att jorden är 6 000 år gammal, annars tror man inte på Bibeln.”
Det här förutsätter att tro på Bibeln är detsamma som tro på en viss tolkning av Bibeln ...

Läs mer

Tankefel i kyrkan #1: Bedömning av bibelöversättningar

Någon läser ett textavsnitt ur bibelöversättning A och läser sedan samma text eller delar av samma text i bibelöversättning B och säger sedan ”Jag tycker den här översättningen (B) är mycket bättre”, utan minsta lilla referens till eller tanke på hur väl översättningarna återger innebörden i grundtexten.

Ungefär så kan det se ut. Problemet med detta är att en bibelöversättnings förträfflighet inte avgörs av hur väl den passar läsarens egna teologiska uppfattningar.

Det som gör en bibelöversättning bra är rimligtvis samma saker som gör vilken annan översättning som helst bra: att den så korrekt som möjligt återger den språkliga innebörden i grundtexten, samt att översättningen har korrekt grammatik och är språkligt tillgänglig för läsaren.

Läs mer

Guds existens och bevisbördan - redux

En anonym bloggare har kommenterat mitt tidigare inlägg om Gud och bevisbördan. Denne skriver:

Vem har bevisbörda för Guds existens? Tja, till att börja med så är det en sån fråga där kristna utan större undantag inte begriper hur det går till tyvärr. Här har ni ett skrämmande exempel där vederbörande försöker dölja grundfrågan i semantik och irrelevanta diskussioner om ontologi.

(Notera att det är mitt tidigare inlägg som sägs vara ett ”skrämmande exempel där vederbörande försöker dölja grundfrågan i semantik och irrelevanta diskussioner om ontologi”.)

Jag kan naturligtvis inte låta bli att kommentera detta.

Försöker jag dölja något? Inte alls. Jag förnekar inte att den som påstår att Gud existerar äger bevisbördan för det påståendet. Mitt resonemang i mitt tidigare inlägg säger inget alls om att den som påstår att Gud existerar inte skulle äga bevisbördan för det påståendet eller att bevisbördan automatiskt skulle ligga på den som inte ...

Läs mer

"Icke-våld har teologisk grund" - eller?

Jag läste för ett par dagar sedan en debattartikel i Dagen med rubriken ”Icke-våld har teologisk grund”, författad av Emmanuel Bäckryd. Med en så pass anspråksfull rubrik bör man kunna förvänta sig en ordentlig argumentation som styrker anspråket i rubriken. Låt oss analysera!

Bäckryd börjar med personliga anekdoter om sin egen resa från och tillbaka till en pacifistisk hållning.

I dag, knappt två decennier senare, har jag gått från att vara en någorlunda genomtänkt anhängare av rättfärdiga krig till att på nytt betona icke-våld, men denna gång med betydligt mer på fötterna än när jag som 18-åring stod inför mönstringsofficeren. Det som hänt under dessa år är att en djupare teologi om den kristna församlingens roll i världen har mognat inom mig.

Han fortsätter med

Jag hävdar att den som argumenterar för kristnas deltagande i väpnade konflikter inte riktigt har dragit de fulla konsekvenserna av julens, påskens och pingstens budskap ...

Läs mer

Påhittad moral?

Under rubriken ”Befria etiken från religionen” skriver Birgitta Forsman bland annat följande:

Etik och moral måste utformas av människor. Den som tycker att människan är alltför bristfällig och svag för att hitta på etiksystem och moralregler, bortser från att det är människor som har hittat på alla normer som vi förhåller oss till. Det som står i Bibeln, Koranen och andra gamla urkunder är också mänskliga påfund. Valet står därför mellan att rätta sig efter vad män(niskor) i ett förvetenskapligt, patriarkalt samhälle för flera tusen år sedan påstod och vad människor idag, utifrån bästa till buds stående kunskap kan komma fram till, efter att ha vänt och vridit på alla kända argument.

Kort kommentar:

  1. Problemet med påhittad moral är att den är just påhittad. Vad som är moraliskt rätt och fel beror på vad vi ”hittar på”. Om vi ”hittar på” en moral som tillåter oss att skapa ett ...

Läs mer