Ett av buden som Jesus gav oss, som i sig innehåller en referens till alla hans bud, är den så kallade missionsbefallningen. Jesus sa:
Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:18-20)
Missionsuppdraget involverar således att nya lärjungar lär sig att hålla alla hans bud. Vi kan också se att Jesus kopplar ihop kärleken till honom med att hålla hans bud:
Om ni älskar mig kommer ni att hålla mina bud. (Joh 14:15)
Det är orimligt att anta att Jesus skulle ge oss detta som en förutsättning utan att förse oss med medel för att identifiera och förstå hans bud.
Men …
Efter att i någon mening ha offentliggjort det faktum att jag har närmat mig Katolska kyrkan, både i den förra texten jag publicerade, och på andra sätt, så förväntade jag mig nog ändå fler reaktioner, frågor och/eller kommentarer än vad jag har fått. Jag vet inte vad denna tystnad beror på, men kanske är det så att min resa mot Rom inte är så kontroversiell som jag tänkte att den skulle vara? Det är i så fall en bra sak.
Det kan emellertid också vara så att det inte har framgått hur radikal (i brist på bättre ord) den här “resan” är, så det kanske är på sin plats med ett litet förtydligande:
Det jag ägnar mig åt är inte ett typiskt sökande efter en församling/kyrka som uppfyller mina preferenser.
Jag undersöker alltså inte om Katolska kyrkan “passar mig”. Eller mer konkret: Jag utvärderar inte huruvida mässan är underhållande eller …
Jag lämnade Svenska kyrkan 2015. Det var inget impulsbeslut (även om händelser 2015 snabbt fick den klassiska bägaren att rinna över), utan föregicks av flera års funderingar kring Svenska kyrkan, dess ordningar och teologi. Väldigt kortfattat kan man säga att jag ganska länge har sett en inkoherens i Svenska kyrkans ordning och teologi. Jag brukade uttrycka det som att Svenska kyrkan verkar ha behållit en rad katolska ordningar, men förkastat den teologiska och ecklesiologiska grund som motiverar och gör dessa begripliga. Jag har flertalet gånger under de senaste tio åren uttryckt det som att Katolska kyrkan (och dess ordningar och underliggande teologi/ecklesiologi) tycks vara koherent, medan Svenska kyrkan (och dess ordningar och underliggande teologi/ecklesiologi) tycks vara klart inkoherent.
Om vi nu hoppar fram till omkring år 2017 så skulle jag, på frågan om vad kyrkan är, ha svarat något i stil med “dom som tillhör Kristus”, utan …