"Tro är inte bevisbart vetande" är rubriken på en debattartikel i Dagen, publicerad igår. I den uttrycks ett par saker jag kort vill kommentera.
(Artikeln är en replik på Stefan Gustavssons utmärkta replik på den igår publicerade artikelns författares ursprungliga debattartikel. Läs gärna båda dessa, även om det inte är nödvändigt för att förstå mina kommentarer.)
Författarna skriver:
Vi argumenterar omkring förhållningssätt till kristen tro där just den apologetiska hållningen att försvara tron bär på uppenbar inneboende problematik. Det vi vill sätta ord på när det gäller just apologetiken är alltså problemet i att söka logisk förklaring till något som i grunden är gudomligt, oförklarligt och grundat på tro, inte vetande.
[...]
Hur vi än försöker kommer det att krävas något annat än logiskt hållbara argument för att bära fram Jesu ärende i denna världen. En tro på något annat. Ett hopp om en annorlunda dimension i tillvaron. …
Jag vet inte hur många gånger jag har hört folk, som påstår sig veta att Gud inte existerar, motivera detta med att det inte finns några bevis för Guds existens. Problemet är bara, vilket dessa till synes inte har förstått, att frånvaro av bevis inte bevisar frånvaro.
Vi tar det igen: Frånvaro av bevis är inte synonymt med bevis på frånvaro.
Om jag inte kan hitta ett enda bevis på att du förra helgen, mitt ute i skogen, sjöng Pontares ”När vindarna viskar mitt namn”, har jag då bevisat att du inte gjorde det? Självklart inte! Att jag inte hittar några bevis kan ha alla möjliga orsaker. Jag kanske är usel på att leta bevis, bevisen kanske är oerhört svåråtkomliga, bevisen kanske till och med är helt eliminerade... och så vidare.
Av detta följer att en utsaga som ”Gud finns inte!” inte är berättigad bara för att det, i …