Dagen skrev igår:

LP-verksamheten i Karlskrona upprörs av att vinprovning ingår som en del i en kommunal studieresa till Italien. Fyra politiker och tjänstemän vid socialförvaltningen i Karlskrona har rest till Italien för att studera missbrukarvård och dricka vin. Notan går på 40 000 kronor.

Jan-Eric Jarny, som leder LP-arbetet i Karlskrona, menar att det inte går att kombinera studier om missbrukarvård med vinprovning. Det sänder ut dubbla signaler, menar han.

- Resan till att bli alkoholist går för många genom det som anses tjusigt och glamouröst med vin och sprit, säger Jarny till Sydöstran.

[...]

- Att som i det här fallet åka på en studieresa med syfte att hitta sätt att hjälpa missbrukare och kombinera det med vinprovning tyder på dubbelmoral, säger han.

(Källa: http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152273)

Jag vet inte vem Jan-Eric Jarny är, men förutsatt att han inte blivit felciterad så är hans resonemang om dubbelmoral mycket märkligt. Dubbelmoral sysslar man med när man uttrycker två moraliska värderingar som motsäger varandra. Det finns mängder av exempel på sådant, man kan exempelvis säga sig anse att fortkörning ovillkorligen är omoraliskt samtidigt som man själv kör för fort. Det är ett förträffligt exempel på vad vi kallar dubbelmoral.

För att någonting ska vara exempel på dubbelmoral så måste det, vilket är målet för de motsägelsefulla moraliska värderingarna, vara en och samma sak – i annat fall utgör det ingen motsägelse. Om man exempelvis säger att det är moraliskt fel att äta griskött samtidigt som man äter nötkött, då finns ingen motsägelse mellan dessa värderingar och således finns inte heller någon dubbelmoral i detta.

Om det då är dubbelmoral att (1) studera missbrukarvård och (2) delta i vinprovning, då måste den värdering man uttrycker i (1) handla om samma sak som den värdering man uttrycker i (2). Men är det så? Jag tror inte det – och jag ska försöka förklara varför.

Det finns generellt ingen motsättning mellan att se missbruk av någonting som något negativt och därför vilja hjälpa personer som missbrukar och samtidigt själv bruka detta någonting. Ett exempel som bevisar detta är sex. Sex är förmodligen det mest missbrukade i vårt samhälle och missbruket av sex orsakar en massa lidande; det splittrar familjer, ger djupa känslomässiga sår och så vidare. Betyder detta att vi ska ta avstånd från sex och peka ut det som något fruktansvärt, som orsakar massvis av lidande? Givetvis inte! Vi tar avstånd från missbruket men samtidigt ser vi att sex i rätt kontext är något positivt och fantastiskt. Vi tar alltså avstånd från missbruket men inte från bruket.

Jag menar att denna distinktion mellan missbruk och bruk också gäller alkohol, och att Jan-Eric Jarnys resonemang om dubbelmoral därför är felaktigt och onyanserat. Att kombinera studier av missbrukarvård och vinprovning på samma resa är kanske inte så lyckat, men är det dubbelmoral? Nej, inte så länge vinprovningen inte var ämnad att få nyktra alkoholister att börja dricka igen.