För någon dag sedan blev jag påmind om ett av de sämsta argumenten mot dödsstraff jag känner till, nämligen detta:

- Om staten avrättar en mördare, då begår staten samma brott som mördaren!

Detta argument är dåligt av fler än en orsak, men den största orsaken är att precis samma resonemang kan användas mot många olika typer av brott och straff. Resonemanget ser ut ungefär så här:

Om Kalle begår en grovt moraliskt felaktig handling som innebär x, då begår staten ett lika stort moraliskt fel om den utsätter Kalle för något som innebär x.

X kan bytas mot många saker. Låt oss använda frihetsberövande som exempel: Kalle kidnappar en kvinna och håller henne inlåst mot sin vilja under ett par månader. Detta är givetvis grovt moraliskt felaktigt av Kalle och därför döms Kalle till fängelsestraff. Staten utsätter alltså Kalle för ett frihetsberövande för att bestraffa Kalle för det frihetsberövande som han utsatte kvinnan för.

Vi kan även tänka oss en situation med ett sådant relativt lindrigt straff som böter: Kalle kräver någon på pengar med hot om att beslagta egendom om han inte får pengarna. För detta omoraliska handlande döms Kalle till böter. Staten kräver alltså Kalle på pengar – med hot om att beslagta egendom om staten inte får pengarna.

Det är uppenbart att det är ohållbart att säga ”Om jag inte får göra x, då får staten inte heller göra x!” Om det inte är skillnad mellan individen och staten, och dessa bådas moraliska förpliktelser, då kan i princip inga straff alls utdelas av staten.

Alltså, man kan givetvis argumentera mot dödsstraff, men då bör man nog använda mer genomtänkta resonemang än det jag nämnde i inledningen.