Fredrik Bendz skriver ett par korta kommentarer om ”Family Day”. Han skriver bl.a. följande:

Vad protesterna handlar om är helt enkelt att kyrkans män (och kvinnor) inte kan tolerera att andra människor lever som de själva vill! Jag försvarar alla kristnas rätt att bilda kärnfamilj, men jag försvarar också rätten för den som vill avstå, eller som vill bilda enkönad familj.

Varför ska kristna lägga sig i hur andra lever? Lev och låt leva istället! Protestera mot den religiösa intoleransen!

Det här är ett vanligt resonemang och jag ser minst två problem i detta:

  1. I alla samhällen finns det regler och normer för hur man ska leva. Det finns inget samhälle någonstans där alla människor tillåts leva som de själva vill. Det är dessutom en praktisk omöjlighet. En människa kan vilja leva på ett sätt som i praktiken inskränker andra människors möjlighet att leva som de vill. Ett samhälle där alla tillåts leva som de vill är inget annat än en utopi. Och är det då intolerant att inte tillåta vissa att leva som de vill, ja, då är alla samhällen intoleranta (och jag har svårt att se det negativa i det, eftersom att ordet ”intolerant” i så fall egentligen inte betyder så mycket).

  2. Varför ska kristna lägga sig i hur andra lever? Det är rimligare att ställa frågan ”Varför ska någon överhuvudtaget lägga sig i hur andra lever?”, förutsatt att kristna inte är en sorts grupp andra klassens medborgare (vilket då leder till en helt annan diskussion).

Så varför ska då någon överhuvudtaget, t.ex. kristna, lägga sig i hur andra människor lever? Det intressanta med personer som ställer den typen av frågor är att de, genom att göra ett sådant ifrågasättande, själva lägger sig i hur andra människor lever. De ifrågasätter ju rent krasst ett visst sätt att leva, som innebär att lägga sig i hur andra människor lever. De gör alltså precis det som de kritiserar andra för att göra. Jättebra.