Det som hände i Stockholm igår är vidrigt och hemskt. Ett uttryck för ondska. Däremot är det inte ofattbart eller förvånande. Tvärtom är det fullt begripligt.

Skälen till att det inte är ofattbart är väldigt enkla:

  1. Vi vet att det finns en världsbild/livsåskådning som inkorporerar uppfattningen att utförandet av dylika handlingar är någonting gott och eftersträvansvärt.
  2. Vi vet att människor som hyser denna världsbild/livsåskådning tar sig till och sprider sig i Europa, inklusive Sverige.
Så, ofattbart är det inte.

Någon djupare analys av samhällskontraktet hinner jag inte med här, men något vill jag ändå säga.

Det kommer att bli intressant att se om vi (majoriteten) i Sverige i framtiden kommer att resonera på samma sätt kring "öppna gränser" och relaterade frågor som vi hittills gjort.

Vi vet att människor som hyser ovan nämnda världsbild/livsåskådning utnyttjar flyktingströmmen till Europa och Sverige. Och någonstans är det ändå så att vi, eller kanske snarare våra politiker, anser det vara värt risken att ha någorlunda öppna gränser, utan nämnvärd säkerhetspolitisk utvärdering på mer kollektiv nivå (för det är ju "islamofobiskt" och "rasistiskt" att vara mer vaksam mot människor från islamisttätare delar av både den geografiska och den idémässiga världen än mot andra). Vi vet också att människor reser från Sverige för att ansluta sig till terrororganisationer och sedan återvänder. Även här måste vi, eller åtminstone våra styrande politiker, anse det vara värt risken att dessa människor befinner sig på fri fot i Sverige.

Ändå är det helt uppenbart att det som hände i Stockholm igår anses mycket allvarligare än till exempel dödsfall och skador i trafiken, där vi också accepterar risker, trots att antalet människor som drabbas av det senare är hundratals gånger fler.

Gällande fordonstrafik så vet vi att existensen av fordonstrafik högst sannolikt kommer att innebära ett par hundra människors död och många fler skadade varje år. Vi är dock beredda att acceptera den risken för att kunna åtnjuta alla de fördelar som fordonstrafiken innebär. Om man vill vara krass kan man säga att vi är beredda att indirekt offra ett antal människors liv och hälsa varje år för de fördelar som fordonstrafiken ger oss. (Det behöver förhoppningsvis inte sägas att detta inte är samma sak som att dödsfall i trafiken inte är tragiska; att en människa dör i förtid är alltid en tragedi.)

Vi accepterar risken för att trafikolyckor inträffar eftersom att de fördelar som fordonstrafiken ger oss är värda den risken. Frågan är om vi verkligen är beredda att på ett liknande sätt acceptera att terrorattentat, som det som inträffade i Stockholm igår, inträffar? Är "öppna gränser" och exempelvis undvikandet av mer kollektiv säkerhetspolitisk utvärdering värd risken för dylika?

Jag vet förstås att man inte kan omintetgöra risken för terrorattentat oavsett vilka åtgärder man vidtar, men jag vill påstå att vi skulle kunna göra risken mindre - och då inte bara genom att placera större hinder på gågator och torg.

Frågan är hur mycket vi värderar "öppna gränser" och relaterade idéer och företeelser i förhållande till minimerandet av risken för terrorattentat?

Det är en mycket intressant fråga - och jag önskar att den kunde diskuteras rationellt och sakligt, utan etikettklistrande.

Om vanligt folk är beredda att acceptera risken för terrorattentat lär för övrigt visa sig i nästa val. Förhoppningsvis finns det då fler än ett parti att lägga sin röst på, om man kommer fram till att det inte är värt risken och/eller kommer fram till att statens plikt i första hand är att skydda de egna medborgarna.